5 st 1000 m-intervaller på SkiErg igår. Snitt 3.35 min. Motstånd 8. Mitt rekord är 3.31 min i snitt, men 3.35 min är faktiskt tangerat (med tre andra tillfällen) näst bästa serien någonsin.
Många skidåkare startar träningsåret måndag vecka 17, vilket i år var igår. Ja, visst är det märkligt! Jag tror det hela är en följd av den skidåkarträningsdagbok som togs fram på 90-talet som bland annat delade in träningszonerna i A1, A2, A3 och A3+ (A3+ nämndes då som AN, anaerob).
Den träningsdagboken delar in året i 13 perioder om 4 veckor, och det är kanske också därför många skidåkare tänker i och – periodiserar utifrån – fyraveckorsblock istället för att tänka i månader. På grund av mitt liv med jobb och familj har jag själv inte möjlighet att dela in träningen på det sättet med vissa perioder/veckor med extra mycket distans, styrka eller fart. Jag planerar ytterst sällan (helgläger undantag) och tränar helt enkelt när tillfälle ges. Men självklart har jag en viss tanke på hur jag vill träna sätt över året och väljer träningsformer för att på bästa sätt ha roligt och dessutom få till grenspecificiteten inför tävlingar. (Och så försöker jag alltid att köra fort, hårt och långt på alla läger.)
Korta intervaller inför tävlingssäsong?
Detta innebär exempelvis att jag relativt sätt försöker att cykla och skejta på rullskidor lite mer på våren, för att istället kunna få in större andel stakning och SkiErg på hösten. Gällande intensitet har många länge hävdat, och hävdar fortfarande, att ”mycket mängd och långa intervaller under basperioden, sedan korta pass samt kortare och hårdare intervaller när det närmar sig tävlingssäsong”.
Ett mycket välkommet inslag i vardagen är att Marcus ”Koma” Wadell och jag kör styrka en dag i veckan i vårt hemmagym. 10 min uppvärming + 45 min styrka har det blivit 5 veckor i rad. På uppvärmningen går vi igenom hans orienteringstävlingar sedan sist och under styrkan handlar snacket mest om brudar, bärs och bilar.
Detta frångick jag i december/början av januari, alltså inför min tävlingssäsong. Under sommaren och hösten hade det blivit en blandning av intensiteter och träningsformer, men när långloppssäsongen närmade sig började jag köra allt fler långloppsinspirerande pass, alltså t ex 2 timmar med 80 procent av maxpuls, gärna enbart stakning. Ibland blev det 10 varv stakning på en hyfsat kuperad Borås skidstadion (38 km) på under 2 timmar.
Kanske träningsdagbok
Nu blev min säsong som den blev med alla sjukdomar och skador, men att jag trots allt med minimal träning kunde prestera som jag gjorde i t ex Ulricehamnsloppet (2:a) och Årefjällsloppet (35:a) tror jag till stor del berodde på att dessa långloppspass i december ”räddade” mig. Jag kommer att göra likadant i vinter. Långloppspassen alltså, inte skadorna och sjukdomarna.
Förutom några enstaka veckor här och var har jag inte skrivit träningsdagbok sedan i augusti, men jag funderar på att börja nu. Träningsåret började bra för mig, 30 minuter blev det tränat igår. 5 min uppvärmning, 5 st 1000 m SkiErg med 1 min vila, 2 min nedvarvning. Effektivt, hårt och rättvist! Bra tider fick jag också!
PS: Marcus Wadell som sitter på roddmaskinen på den suddiga bilden ovan jobbar på Vasaloppscentret XCC Ulricehamn. De arrangerar ett CykelVasaläger 17-19 maj, klicka här för mer info! Jag ska själv inte vara med, men eftersom herr Wadell ger så bra sparring på styrkan så är han värd lite gratisreklam.
